måndag 19 april 2010

Men - jag som hade bestämt mig och allt

Jag hade bestämt mig för att skryta lite i dag. Jo, jag har saker att skryta över, men det får faktiskt vänta till i morgon. Efter att ha läst vännen Marias blogg har jag nämligen insett att jag vill skriva om långsamhetens lov.

(Tack Maria, för inspiration.)

Jag lovar inte att mina tankar är värst genomtänkta, eller ens bygger på korrekta iakttagelser, men sådär spontant flyger det runt en del tankar i huvudet nu, lite som aska. Och det för mig in på dagens ämne, lika smidigt som en P3-övergång.

Ta två händelser - dels ett terrorattentat, dels det omtalade isländska askmolnet.

Båda ställer till det för människor, båda kommer helt oplanerat, båda får oss att dra efter andan. Det finns alltså många likheter. Men det finns även skillnader. Den ena är planerad och iscensatt av våra medmänniskor. Den andra är naturens verk. Den ena sprider skräck hos oss lång tid efteråt. Den andra kan vi bara konstatera att vi inte kan göra något åt, och på något sätt nöjer vi oss med det.

Självklart ställer askmolnet till det för många, både i jobbet, privat och vad gäller ambulansflyg, postflyg och annat.

Men tänk om det får oss att inse att allt inte kan - eller ens behöver - hända här och nu. Och även om det behöver hända här och nu, så finns det inget vi kan göra åt det. Det finns inte heller någon syndabock. Inga busar. Inga terrorister. Det är liksom ingens fel. Det kanske är det som gör att lugnet lägger sig över oss? Vi kan inte spy ut vår ilska, likt aska från en vulkan - passande liknelse i sammanhanget, eller hur? :-)

Jag tänker nog inte veckla in mig mer i det här, och kanske jag tänker fel. I vilket fall som helst rekommenderar jag den filosofiskt och klokt tänkade människan att kolla in Marias blogg i samma ämne - här.

Och så återkommer jag med lite skryt i morgon!

Dagens bild är en utslocknad vulkan - Kilimanjaro. Den här bilden tog jag från flygplanet, visst ser det läckert ut? Lite fakta från Wikipedia: Kilimanjaro är Afrikas högsta berg och reser sig 5 892 meter över havet. Berget ligger i norra Tanzania. Det är världens högsta fristående berg, det vill säga ett berg som inte ingår i någon bergskedja. Så nu vet du det.

Har du några funderingar kring askmolnet?

5 kommentarer:

  1. Kloka ord och framförallt tänkvärda ur många perspektiv..men vad vet jag..don`t "ask" me. Det är väl okey att skämta om allt... :)

    SvaraRadera
  2. Ja kloka ord..men det jag funderar på är..alla pratar om flygtrafik, luftrum och besvärligheter för Europa...Men Island då..det är ju faktiskt de som är drabbade värst..och nu rinner det även lava ur vulkanen..tycker vi ska tänka om lite ;)
    Marie

    SvaraRadera
  3. Pia: Ja, självklart får man skämta om allt. Nästan. Man får definitivt skämta om aska. :-)

    Marie: Du har förstås helt rätt! Men det är nog för att det är en liten ö långt bort som det problemet inte tas upp lika mycket.

    SvaraRadera
  4. Det sista alternativet blev det, sängen med en bok:)

    SvaraRadera
  5. Har, liksom Marie ovan, funderat över de på Island. Har kolalt på text-TV, nyheter, tidningar i flera dar nu enbart för att se om de skriver nåt om hur de har det på Island. inte en rad... De kunde väl skrivit nån liten rad om hur det är att bo i vulkanutbrottsdrabbat område. Visat lite bilder från Pompei...

    SvaraRadera