Lite prylgalen är jag allt...

I dag har jag varit på Ica och hämtat ut lite nyttigheter. Mitt tangentbord på jobbet var väldigt slitet, så jag har köpt mig ett nytt. Det var så slitet så att flera av bokstäverna var borta på knapparna. Det gör väl inget i och för sig, för jag tittar aldrig på tangentbordet när jag skriver, men häromdagen började suddaknappen att fastna, vilket är skapligt irriterande.

Dessutom har jag köpt en cd-enhet till min lilla bärbara jobbdator.

Även det var nödvändigt, för det är svårt att installera program och sådant annars. Men det är här någonstans jag blir lite onyttig - eller prylgalet fåfäng? Du får avgöra.

Den lilla cd-enheten fanns nämligen i svart, vitt - och därtill läckert ljusblått. Gissa vad jag köpte? Den ljusblå förstås, för den matchar min lilla ljusblå dator. Så fånigt egentligen, för den var nog någon femtiolapp dyrare, men den är ju så fin!

I sådana här situationer är jag jätteduktig på att hitta förklaringar till varför just jag ska ha just den. Att den matchar är väl kanske inte något hållbart argument, tycker ni, men då tänker jag som så att när mina kunder ser min lilla dator och min lilla cd-enhet så får de ett professionellt intryck av mig.

Eller nåt.

När jag inte shoppar loss håller jag och förbereder helgens cykeltramp i Månstad. Jag och grannen K ska nämligen ha hand om en station. Vad vi ska göra där? Det tänker jag INTE berätta, för man vet aldrig - kanske eventuella tävlande läser bloggen...

Dagens foto blir några kalvar som jag mötte på hemvägen, och nog ser en av dem ut att lipa åt mig? Vad jag gjorde? Jag lipade tillbaka förstås - vad skulle du ha gjort?