Blandade känslor

Sedan sist har det varit val. Demokratin har talat, och det är ju bra. Men samtidigt - jag har svårt att smälta att Sverigedemokratena kom in i riksdagen, det har jag verkligen. Alla människors lika värde är så viktigt för mig, och jag kan aldrig förstå att en del människor är mer värda än andra, bara för att de har en viss hudfärg, hårfärg, längd, kärlekslängtan eller vad det nu kan vara. Det känns som om det har blivit lite kallare i Sverige nu.

Jag var på Tekniska Museet i Stockholm och valvakade, och låt mig bara konstatera att det finns ingen bättre partystopper än en valförlust. Stämningen var väl sådär, men kamplustan desto större.

Dessutom har jag blivit lite småkär i Jan Eliasson. Ja, inte så att han slår J på något vis, men vilken herre! Stilig, slips och näsduk i fickan och total närvaro. Jag och kollegan P hade uppgiften på valvakan att dela ut vissa namnbrickor, När Jan Eliasson fick sin tog han i hand, frågade efter mitt och kollegans namn och tackade både oss båda.

Jag beundrar människor som bryr sig om "kringfolket", alltså alla de som inte har inflytande men som ändå får allt att fungera. Sekretare, assistenter, de som fixar allt. En del potentater ser liksom inte dem som inte har något att säga till om, men sedan finns det sådana som Jan Eliasson, som verkligen förstår att alla är viktiga för att en organisation ska fungera.

Heder åt sådana!

Dagens bilder får bli Stockholm dagen efter valet - dels valaffischer på dekis, dels sossarnas kaxiga affischering utan för Sagerska huset (där Reinfeldt bor), dels en bild som förklarar en hel del. Jag passerade nämligen Hötorget när jag struttade runt i storstaden. Nu vet jag var alla kantareller har tagit vägen!