Tågtråkigt

Det är tråkigt att åka tåg. Tråååkigt. Jag vill bara vara framme snart. Utanför är det snart mörkt och det ät otroligt snövitt överallt. Det blåser och snöar rejält på andra sidan tågrutan. Än så länge är tåget i tid i alla fall, så jag hyser hopp om Kvarteret Skatan.

Ska vara i Stockholm i två dagar nu, så jag kommer åter till vackra Månstad först på fredag kväll.

Men Stockholm är också vackert. Jag är fortfarande lite förälskad i den staden, det går nog aldrig över. Samtidigt känner jag mig stressad av tempot och farten på ett helt annat sätt numera när jag är uppe och hälsar på. Jag tycker nog att tempot i Månstad är skönare och lugnare. Men mörkret har jag fortfarande lite svårt för, trots att det har gått över elva år nu, sedan jag flyttade söderut. När höstmörkret smyger sig fram över åkrarna och det inte finns ett gatljus så långt ögat når.

I början frågade jag Janne om vi inte kunde bygga ett litet höghus ute på gärdet, eller en sådan där trekantig affischpelare, ni vet. Bara för att få lite stadskänsla. Men nu tycker jag nog att korna utanför fönstret är vackrare, och Stockholm finns ju kvar - trots allt! :-)

"Vi ankommer strax till Katrineholm". Jaha.

Bilden nedan heter "Lappar i snöstorm" av John Bauer. Tyckte det passade.