Morgonen därpå ringde det på dörren och det var polisen, som frågade vad jag hade gjort på natten. Det kändes rent surrealistiskt, kan jag lova!
Grejen var att det hade varit inbrott på min bakgård samma natt så de knackade dörr för att kolla om jag hade hört något, men det hade jag inte. Sedan ringde vänner och bekanta hela dagen och frågade hur jag mådde. Jag minns att det som oerhört gulligt och omtänksamt.
Jag är i Stockholm i dag, så jag gick förbi Olof Palmes grav nu på kvällskvisten. Det var så vackert. Tre personer stod hedersvakt, det var mängder med levande ljus och ett berg med rosor. Det stod säkert ett tiotal personer där och bara var tysta. Det var både stilla och vackert. I morgon kanske jag går förbi och tar ett foto, men det kändes helt fel att dra upp kameran i kväll, vilket jag tror att ni förstår.
Jag är här och rensar i gamla arkiv och av någon anledning fick jag upp ett protokoll från just den 28 februari 1986 och vid just det mötet var Olof Palme ordförande. Det kändes väldigt konstigt att få fram det i dag, från den dagen med honom som ordförande.
Jaja, nu sitter jag på hotellrummet och slötittar på tv. Jag gillar det här hotellet stenskarpt, så jag gör gärna lite reklam för det - Best Western Hotell Bentleys. Det ligger i Drottningsgatsbacken, så det är jättecentralt. När jag kom in i kväll var det samma tjej i receptionen som var här förrförra veckan när jag var här senast. Hon kände igen mig direkt: "Men - är du kvar fortfarande?!" Sånt gillar jag!
Nu kan man ju tolka det som att hon minns mig med skräck, men det tror jag faktiskt inte. Jag tror bara att de har rätt personal på rätt ställe.
Dagens bild får bli en röd rod. Som sagt - minns du vad du gjorde den 28 februari 1986?