onsdag 2 februari 2011

Vem är jag och varför?

Det finns så många sorters bloggar - pysselbloggar, anonyma bloggar, roliga bloggar, allvarliga bloggar, modebloggar, politiska bloggar, personliga bloggar. Jag skulle vilja skriva en av varje - utom möjligen pysselblogg för det är jag inte så bra på.

Jag funderar på det där ibland, och faktiskt allt mer med tiden. Nu har jag ju bloggat i dryga året, men varför?

När jag läser satiriska bloggar med glimten i ögat tänker jag att en sådan vill jag ha. När jag ser bloggar med korta ögonblicksinlägg och fräcka bilder tänker jag att det är ju det jag vill göra! När jag kollar in politiska bloggar inser jag att detta är ett forum som kan användas på nyttiga samhällsvis. När jag ser alla dessa språkbloggar funderar jag på om jag ska utveckla den talangen ytterligare. När jag läser en anonym blogg inser jag att det ger oanade möjligheter att säga vad man tycker och tänker, där allra längst innerst inne.

Och medan jag funderar så sitter jag här och skriver precis som vanligt, i min kanske lite för snälla, kanske lite för tråkiga, dagboksstil. Men samtidigt tycker jag att detta ju faktiskt är precis en Petrablogg så som jag tänkte mig den, eller? Samtidigt vill jag ju ha fler läsare och fler kommentarer, inte minst för mitt törstande egos skull. :-)

Jaja, vi får väl se vilken väg jag och bloggen tar. Ni bloggar som läser det här - hur tänker ni? Varför är er blogg precis som den är?

Dagens bild får bli en ögonblicksbild från jobbet i dag. Jag har en Hajenaffisch på vägen, och om ni tittar noga ser ni att det står något vid den simmande damen. Vad det står? Konsult. Vad jag jobbar som? Konsult. Resten får ni tänka ut själva.

8 kommentarer:

  1. Det där har ju jag också funderat på nyligen =) Att min blogg inte blev som tänkt. Men, jag har kommit fram till att att jag är rätt nöjd trots allt, det är ju MIN blogg! Sen vet man aldrig hur den utvecklas med tid... Min blogg skulle handla om musik, böcker, film, samhällsfrågor och lite annat. När jag gick igenom den inser jag att, jo det gör den allt men liiite mer spännande kunde den ju vara?!?

    Kan lite känna igen mig i konsultkvinnan på affischen! ;-)

    SvaraRadera
  2. Lite mer samhällskritik kanske.
    Onkel P

    SvaraRadera
  3. Min blogg är precis som jag vill att den ska vara. Oftast ironisk, över mig själv, lite om livet runt omkring just mig och ibland väldigt nära mina känslor. Men jag håller distansen, det gjorde jag även när jag var helt anonym. Jag skulle vilja påstå att den är väldigt mycket som den jag är IRL. Jag gillar din blogg för att den ger mig din värld. Hur tråkig du än tycker att det kan vara så håller jag inte med. Och så känner jag ju dig, lite.

    SvaraRadera
  4. Från början var min blogg bara ett sätt för mig att skriva ned mina tankar. Jag hade inga eller få läsare. Den är fortfarande ett sätt för mig att prata med mig själv med den skillnaden att numera är det en och annan som lyssnar och kommer med kommentarer. Det är roligt eftersom dialog ofta är mer givande än monolog.

    Ibland vill jag vara den där roliga och hurtiga bloggaren. Den ironiska eller den insiktsfulla. Men det är som i livet för övrigt, jag är den jag är. Och det får duga.

    SvaraRadera
  5. Anna: Jag tror att många bloggare funderar i de här banorna.

    Onkel P: I dag känns det inte så, men man vet aldrig.

    Singelmamman: Din blogg är just en av de där bloggarna som jag spanar på. Jag gillar den skarpt!

    Maj: Du och din blogg duger gott! Och du tänker precis som jag. :-)

    SvaraRadera
  6. MIn blogg har flera syften... Ett är att hålla släkt och vänner lite uppdaterade över vad som händer och sker i min och min familjs liv, särskilt de som jag träffar sällan eller som bor långt borta.Det gör att när vi väl träffas så slipper man 7 timmars uppdatering utan kan gå vidare och vänskapen stagnerar inte...
    Oj...riktigt så fint funkar det kanske inte i verkligheten men så var tanken från början...
    Det tråkiga med bloggen är att den blir lite tillrättalagd, för vem vill visa upp elände...?

    SvaraRadera
  7. Jag tycker man läser om så mycket elände och jag har varit inne på många bloggar men din är den jag läser av följande skäl: Du skriver kontinuerligt (förutom ett litet godkänt uppehåll), den är humoristisk, den är ibland självironisk, den är positiv och den gör mig o H glada. Hoppas du fortsätter i samma anda. Negativism, elände o politisk pajkastning finns det gott om så det behövs inte.

    SvaraRadera
  8. Jenny: Det där med att man inte vill visa upp elände stämmer ju, många anonyma bloggar är mycket med eländiga på något sätt.

    Janåke: Vad glad jag blir! :-)

    SvaraRadera