"Men lilla fil, inte visste jag att du kände så..."

Jag har genom åren suttit vid min dator timme ut och timme in, utan att veta att jag har filer som känner sig överblivna. Och jag som så gärna vill ta hand om allt och alla - skam på mig (alltså shame on me) som inte har tagit tag i detta tidigare!

Det hela upptäcktes när min dator fick tokspel i går, strax innan jag skulle gå hem. Helt plötsligt fungerade ingenting. Den låste sig, diskkontrollerade och hävdade att disken var inkonsekvent (som om den annars alltså är konsekvent i sitt handlande, vilket jag tycker är mycket tveksamt). Som grädde på moset fick jag alltså besked om att mina filer var överblivna och att mitt operativsystem inte var äkta - vilket det är, bara så ni vet.

Det är i sådana lägen jag vill ha en fast anställning någonstans, ett kontor med telefonlista, en datasupport att ringa till.

Jag försökte i alla fall ha is i magen och startade om datorn några gånger, lugnt och metodiskt (nja), och när jag väl hade fått igång den säkerhetskopierade jag ALLT som fanns på min dator.

Vi får väl se hur den beter sig på måndag morgon.

Det är min allra bästa tid i veckan att ta en fajt, om det skulle vara så. Det bästa är nog att röka fredspipa och göra en omstart i vårt förhållande. Det var kanske bara så att mina filer kände sig allt för övergivna, allt för länge. Då kan ju den mest sansade få ett litet känsloutbrott. Har jag hört. :-)

Dagens bild får symbolisera människans litenhet gentemot tekniken, men också att den allra kaxigaste dator kan känna sig lite överbliven ibland. Värt att tänka på.