När så storfiskaren talar om...

Efter jobbet idag åkte vi ut en tur och fiskade. Spegelblank sjö och elmotor - jag har sagt det förut, men det är verkligen är mys och lycka. Men fisketuren gick väl sådär. J fick två småttingar - och jag fick ingenting. Jo, ett rejält bottennapp, sådär att jag trodde att det var stooor fisk på gång. Men icke.

Dock vevade jag så att jag trodde att handlederna skulle gå av. Dessutom lyckades jag fastna med metreven i näckrosorna och vira fiskelinan så att jag höll på att halshugga pekfingret. (Kan man förresten hugga halsen av ett finger? Jaja, ni förstår...)

Det var väl inte riktigt min dag på sjön, om jag säger så.

Men längst bort i vår vacka sjö upptäckte jag något jag inte ett tidigare - ett helt hav med näckrosor! De är inte riktigt utslagna ännu, så bilden nedan gör dem inte rättvisa, men jag lovar att återkomma med fler bildbevis.

När vi satt där och metade längst bort på den spegelblanka sjön, alldeles invid de vackra näckrosorna hörde vi helt plötsligt "We are the world" eka över sjön, tätt följd av "When I need love". Fina låtar förvisso, men kanske inte just där och just då. Därtill var detta på intet sätt originalversionerna utan det var karaokeversionen med tillhörande ungdomar som vrålade och sjöng. Hu, det är inga lätta melodislingor det där...

Vi funderade på att själva ta i för kung och fosterland, lite för att överraska ungdomarna. Det ekar ju så bra över sjön. Men vi hejdade oss, som tur var.

Jag vet inte riktigt om jag gillar det där karaokevrålandet. Vad tycker du? Är det en partytopper eller måhända en partystopper?