Jag tycker att serien kan vara lite småputtrig ibland för jag gillar program med skruvade karaktärer. I informationsdisken på varuhuset i fråga sitter Mona, spelad av Sissela Kyle. Hon (Mona alltså) är en liten förskrämd kvinna som har en otroligt pipig och darrig röst.
Hon finns. På riktigt alltså!
Jag var på stora varuhuset i Stockholm i dag och skulle fixa ett kundkort. I informationsdisken stod en kvinna och när hon öppnade munnen lät hon precis som Mona. Jag blev alldeles häpen och märkte själv hur jag hittade till på hennes namnskylt! Men nej, hon hette inte Mona.
Det var lite samma känsla som när den kvinna som spelade säkerhetschef Vera Bengtsson i Rederiet (en serie jag älskade) några år senare jobbade som kontrollant på Landvetter - på riktigt alltså. När jag gick igenom säkerhetskontrollen stod alltså "Vera Bengtsson" framför mig och skulle kolla med en sådan där pinne som piper - vad det nu kan heta. Det var en mycket märklig känsla!
Dagens bild får bli en stämningsbild från stora staden. Rulltrapporna här är långa. Har du sprungit på någon kändis eller look-alike i något märkligt sammanhang?
Jag har kollat lite ibland på serien. Det är Sissela Kyle som spelar Mona.
SvaraRaderaUrsäkta att jag rättar dig, men diggar Sissela så hon måste ju fram. :)
Haha....ja. Kan tänka att de hittar sina karaktärer från verkliga livet.
Helt rätt, så klart! Var fick jag Ulla ifrån? Hur som helst går jag genast in och ändrar - tack! :-)
SvaraRaderaVissa scener är ju inspelade i ett stort varuhus i Sthlm... så de kanske har hittat sin karaktär just där!
SvaraRaderaJag råkade hälsa på Jarl Alfredius när jag mötte honom på promenad i en park. Kände mig jättefånig efteråt men när jag såg honom var säker på att det var någon jag kände. Sen insåg jag vem det var.
SvaraRaderaSvar på namnförslag: ja, ditt namn är väldigt bra tycker jag ! :) har funderqt på typ fotograf Jennifer eller något men det är så vanligt. får se vad jag kommer fram till :)
SvaraRaderaJag känner aldrig igen kändisar förrän det är för sent =) En gång gick George Michael in i mig på en trottoar i London, jag kände inte igen honom men det gjorde min kompis som helt tappade talförmågan... Satt och åt jämte Boy George på Kings Road i samma stad, kände igen honom men ville inte störa. Hejade glatt på en joggande snubbe var dag i en vecka, kände igen honom men kom inte på vad han hette....sjätte dagen, heureka, det var ju Ingemar Stenmark =)
SvaraRaderaMaj och Anna: Det där fenomenet att man hälsar på någon för att man tror att det är en bekant har jag också råkat ut för. Och nu fick jag ett ämne för dagens blogg. :-)
SvaraRaderaJag har en pereson jag träffar ibland å yrkets vägnar hon är så lik Margot Wallström både i röst och utseende t.om samma dialekt
SvaraRadera