För många år sedan hade jag ett vykort (utan vy) på kylskåpet. Det satt där i flera år och jag tyckte att det var så gulligt. Det var en teckning som föreställde två träd med en hängmatta emellan. I hängmattan låg en liten kanin och latade sig, mot ett av träden stod ett gevär lutat och texten på kortet löd:
Tänk dig ett krig och ingen går dit.
Jag tänker ofta på det kortet och vad det stod för. Om ingen gick till kriget, om ingen tog tag i det där geväret utan i stället njöt av livet, så skulle allt vara så mycket bättre här i världen.
Men i dag har någon tagit geväret - i form av bomb och dödsskjutningar i Norge. Det finns egentligen inte ord att beskriva hur hemskt det är, ett land i chock är väl det minsta man kan säga. Själv sitter och jag tittar på NRK och läser Twitter om vartannat. Det känns overkligt på något sätt och nog kommer det en tår i ögonvrån då och då. Mina tankar går till alla drabbade i kväll.
Kloka ord, de där om att ingen går till själva kriget. Tyvärr har ju Norge redan gått till kriget och nu möter motståndarna upp... De kanske inte är nöjda med att hamna i krig och sedan inte ens själva få avgöra om det är slut eller inte...
SvaraRaderaBara en tanke...
Menar verkligen inte att det är rätt att oskyldiga dör men kanske borde vi tänka mer än en tanke när vi vi Västvärlden drar ut i krig mot människor och länder av ekonomiska skäl och skyller på att vi kämpar för demokrati? Känns inte riktigt som rätt väg... Våld föder våld och så kommer det alltid att vara.
Och jag har tydligen inte hängt med alls i nyhetsflödet märker jag...
SvaraRaderaVåld är aldrig rätt! "Rädslan skramlar med soldater" /M.
SvaraRaderaOfattbart är ordet. I övrigt har jag, åtminstone för tillfället, tappat alla ord när det gäller händelsen i Norge!
SvaraRaderaDet som känns skönt mitt i allt elände är att anhöriga och vänner ändå får svar på vem och varför - även om man ändå inte kan förstå.
SvaraRaderaHittade inlägget först nu, 5 år senare, eftersom jag försöker hitta bilden på kortet. Köpte det vykortet (utan vy) på 90-talet och hade det i flera år. Tänker på det av och till och hur riktigt uttrycket faktiskt är. Har försökt hitta kortet men det verkar vara borta för alltid
SvaraRadera