söndag 10 juni 2012

Saker och ting ändrar karaktär

De flesta av er är troligen inne på Facebook då och då, precis som jag. Har ni noterat att Facebook ändrar karaktär emellanåt?

I början var det bara ungdomar där. Sedan kom föräldrarna, och ungdomarna försvann. Föräldrarna berättade för varandra att de drack kaffe, läste böcker och annat som kanske inte alltid var riktiga "kioskvältare". Sedan tyckte jag att det liksom tystnade och många försvann. Facebook tappade styrfarten på något sätt och det kan ju månne bero på att alla faktiskt inte var så intresserad av dessa vardagens små händelser....

Men nu är både unga och gamla tillbaka, och Facebook har blivit ett fotoalbum.

Man visar var man har varit, vad man har ätit, vilka man umgås med. Man visar fågelholken något byggt, platsen där bryggan borde byggas, skojiga skyltar, roliga löpsedlar, vackra blommor osv. osv. Facebook har även köpt Instagram - ett fotoprogram för telefonen som gör att man direkt kan dela sina bilder med resten av världen. Det gör det hela väldigt mycket enklare för den som vill dela med sig.

Jag delar själv med mig av bilder då och då, och jag blir lika glad när något har tryckt "gilla" vid min bild eller kanske till och med kommenterat bilden. Jag hoppas bara att inte Facebook i nästa våg blir fullt av bilder på kaffekoppar (kaffet jag drack nyss), böcker (boken jag läser just nu) osv. Jag har inget emot foton utan människor, det handlar inte om det. Men jag vill att bilder ska ge mig något - en upplevelse, en känsla, något sådant. Jag vill att fotografen ska veta varför bilden finns och att skälet är lite mer än att bara tala om att man nyss druckit kaffe.

Dagens bild får bli en bild från vår resa till Rügen förra hösten.

I ett träd satt två fåglar och kuttrade.  Jag gillar oftast bilder i original, så att säga, men den här kunde jag inte låta bli att laborera lite med vad gäller färger och beskärning. Snyggt vet jag inte, men lite spännande tycker jag nog att det blev.

Håller du med mig om att Facebook går i vågor? Gillar du Facebook? Eller tycker du mest att det är ett otyg med alla dessa sociala medier? Berätta gärna! 



3 kommentarer:

  1. Vad vore väl livet utan facebook. Det är ju den man har och irritera sig på när det inte finns annat som krånglar.
    Välkommen tillbaka förresten!

    SvaraRadera
  2. Jag gillar facebook mer än jag ogillar det. Och jag gillar när mina statusar eller bilder blir gillade. Men det finns ju en o annan vän som jag suckar över och skrattar lite åt som lägger ut allt o det mesta, middagar, luncher, löprundor osv. Och jag ogillar det här senaste att hela tiden få upp vad mina vänner har kommenterat hos såna jag inte känner. Det tar upp alldeles för stor del av loggen! Förut kunde man blockera det, men den funktionen verkar vara borta nu!
    Läcker bild förresten!

    SvaraRadera
  3. Janåke: Tack, ja nu är jag tillbaka. :)

    Fru Hansson: Jag håller med dig om att det är hatkärlek till Fejan och också ett rejält drag av bekräftelse när folk gillar.

    SvaraRadera