Tankar från ett hotellrum

Snö, snö, snö. Så - nu har jag gjort som salig Astrid Lindgren gjorde med sina vänner de sista åren i hennes liv. De började sina samtal med säga "döden, döden, döden". Sedan var det trista samtalsämnet avklarat.

Vilken helg vi har. Göteborg är vitt och det yr och blåser, men kulturen blommar som värsta sommaräng. I går var vi på Magnus Ugglas revy. Se den om ni har möjlighet! Roligt, kvicktänkt, vasst som bara Uggla kan. Det var verkligen en revy med primadonna, vitsar, buktaleri och massor av musik. Som sidekicks hade Uggla Annika Andersson och Per Andersson, och den sistnämndes imitation av Mikael Wiehe fick mig att skratta så att tårarna rann.

Det är gott att skratta så!

Att vi hade mycket trevligt sällskap förgyllde ju bara kvällen, som avslutades med en syrligt ljuvlig mojito i hotellfoajén framåt natten. Inte illa det heller!

Och idag var det dags för nästa kulturyttring, även den i trevligt sällskap. Genrep på Melodifestivalen. Ja, jag är schlagertokig och har alltid varit. Tycker om fest,glitter och glam och jag tycker Melodifestivalen står för samtliga. Försökte räkna efter,och jag tror att det var fjärde (möjligen femte) genrepet jag har varit på.

Gick rätt låtar vidare? Nja, Timotej var väl inte riktigt min tekopp, tyckte nog att Alcazar skulle gått direkt till Globen, men man kan väl inte alltid få som man vill.

Denna kväll avslutades på hotellet med en svindyr med urgod göteborgsk räkmacka. På menyn stod det "handpillade"räkor - och det lät ju så gott att jag bara inte kunde motstå det. Vi struntade i att göra stan osäker. Vädret, ni vet...

Nej, nu ska jag krypa till kojs. Dagens bild blir katten Alfred, för maken i all ära - men det är ändå lite tomt när Alfred inte ligger vid huvudkudden och spinner mig till sömns. :-)