Den 8 mars och Siv har namnsdag

Den 8 mars är en dag som delar befolkningen i två läger. Eller ja, kanske inte. Men det blev en bra och lite dramatisk öppning, eller hur? :-)

Många tycker att den internationella kvinnodagen är en viktig dag. En dag att manifestera att vi har långt kvar till jämställdhet, en dag att visa på alla dessa starka kvinnor som finns och har funnits, en dag att diskutera det självklara i lika lön för lika arbete. Andra tycker att det är fjamsigt och att alla dagar borde vara kvinnodagar, likväl som mansdagar - 365 internationella människodagar helt enkelt.

Jag tycker att den här dagen är viktig. Det är en dag som betyder mycket för många, och då blir den viktig för mig. Och självklart har vi lång väg att vandra till jämställdhet - inte tu tal som saken. Att kvinnor och män inte har lika lön för lika arbete är rent ut sagt skamligt!

Men för mig finns det några andra dagar som får mitt kvinnliga blod att svalla minst lika mycket. Dels när Borås Tidnings näringslivsbilaga kommer ut tillsamans med tidningen, dels när leksakskatalogerna inför julhandeln dimper ner i brevlådan.

Ni som bor här i bygden - kolla in antalet män respektive kvinnor på fotona i BT:s näringslivsbilaga.

Det är alltid (många) fler män än kvinnor på bilderna. Och när jag börjar titta på vilka män respektive kvinnor som syn på bilderna noterar jag att det ofta är män i ledande befattningar, vd:ar och så, medan kvinnorna inte sällan är personalansvariga, tjejjen på kontoret osv. Ytterligare något jag har noterat är bildvinkeln - ofta tas bilderna på männen underifrån så att de alltid ska se lite mäktigare och större ut på något sätt.

Men mig lurar ni inte! :-)

Då invänder den kloka kvinnan att det är så det ser ut, att tidningen bara speglar verkligheten. Det är delvis rätt, men samtidigt har tidningar ett ansvar att välja vilken del av verkligheten de vill skildra. Jag tycker inte alltid att man tar det ansvaret ur ett jämställdhetsperspektiv.

Och leksakskatalogerna. Att de får fortsätta sin totalt könsuppdelning i rosa och blå sidor är för mig en gåta. På de rosa sidorna leker flickorna vid spisen och på de blå sidorna härskar bilbanorna, riddarrustningarna och killarna. Fortfarande. Återigen kommer kanske invändningar att flickor och pojkar vill ha det så. Må så vara. Men frågan är varför de vill det. Och är det lätt för barn och föräldrar att vilja eller välja något annat, när de speglas mot "normaliteten" i katalogerna?

För mig är jämställdhet rätten och möjligheten att välja utifrån egna förutsättningar.

Jag vill inte tvinga kvinnorna att byta däck och män att hänga gardiner. Jag vill inte ens att de ska behöva göra det lika många gånger var. Det är inte jämställdhet. Det är likhet. Likhet kan räknas - ett däck mot en gardinkrok. Vem blir lyckligare av det?

Men, och här kommer det viktiga: Vill hon byta däck är det ok och vill han byta gardiner är det minst lika ok. Gillar båda att byta däck kan de dela på det. Gillar ingen att byta gardiner kan de dela på det också. (Byt ut orden däck respektive gardiner mot vad helst - diska, städa, klippa gräs, fixa datorkablar...)

Det här är inget ämne som man bloggar bort lite lättvindigt, och det här inlägget är redan på tok för långt. Men jag ville ändå dela med mig av några tankar kring detta svåra område.

Dagens bild blir ett minne från en gotländsk sommarrabatt. "Med ögon känsliga för grönt" som Barbro Hörberg sjöng. Visst är det vackert? Tack M för ljuva dagar och vackert motiv.

Jag tror jag ger den här buketten till Siv, hon har ju faktiskt namnsdag i dag.