Romantisk nostalgi

I går, när jag såg Stockholms stadshus, kom jag att tänka på när J och jag gifte oss. Det var den 30 december 2007 - en kall Stockholmsdag fylld av värme.

Vi gifte oss i stadshuset exakt klockan 15.05. Varför just den tiden? Jo, det var just 15.05 den 17 april 1998 som buss 830 från rullade in på Cityterminalen i Stockholm den första gången vi träffades. Vi chattade oss ju till kärleken, men internet i all ära - förr eller senare vill man ju träffas IRL, som det så tjusigt heter. Och det var alltså klockan 15.05.

Att det blev just stadshuset just då berodde på en massa saker.

Vi hade långt tidigare bokat resa till Dominikanska republiken med avresa på nyårsafton. Efter ett tag kom vi på att den resan skulle passa alldeles utmärkt som bröllopsresa. Kanske man till och med kunde vigas där? Men vem skulle viga oss? Hur fungerar sådant där?

Vårt ressällskap var B och C, vilka rest med oss flera gånger tidigare. B har dessutom varit stadsdirektör i Stockholm, och en sådan person borde väl ha vigselrätt, tänkte vi. Men icke. Efter en del administrativt trixande fick han ändå länsstyrelsens tillstånd (jo, det är de som tillåter sådant) att viga just oss, just den dagen, just i Sverige. Inga andra, ingen annan dag, ingen annanstans. Så fick det bli. Som stadsdirektör hade han ju Stockholms stadshus som sin arbetsplats, så det passade alldeles utmärkt som vigselplats.

Jag och J hade åkt upp en kväll tidigare, och någon gång efter lunch på bröllopsdagen tog vi en lååång blå limousine (dvs. 3:ans buss) till stadshuset. Detta var en lördag, så några visningar var inbokade. Den sista visningen var klockan 15.00 och den bestod av en kinesisk grupp.

Scenen blev alltså följande:

En grupp på 10-15 kineser irrar runt i ett för övrigt tomt stadshus, de kommer in i vigselrummet och där står fem finklädda personer och trampar otåligt, varav en kvinna håller lite nervöst i en brudbukett. De såg rätt förvånade ut, kan jag lova. Men på rätt klockslag sade vi ja, alla torkade varsin tår, och sedan var det dags för bröllopsvalsen. Vi hade tagit med oss en bärbar cd-spelare, så ett eluttag senare var musiken igång och vi valsade alldeles ensamma i Gyllene salen. Ganska mäktigt faktiskt!

Efteråt hade vittnet E ordnat med skumpa och picknick ute på Stadshuskajen och självklart var Stockholm vackare än något just denna kväll.

Musiken?

Som inledning hade vi  Conquest of Paradise av Vangelis, en melodi vi hörde första gången på vår första semester på Santorini 1998. Den är så pampig och vacker! Efter att vi sagt ja spelades Have I told you lately that I love you med Van Morrison, inte helt oromantisk, om jag säger så. Bröllopsvalsen dansades till De vackraste orden Cajsa-Stina Åkerström (länk här nedan).

Luta dig tillbaka och njut av vacker musik. Dagens bilder får förstås bli några bilder från bröllopet. Svara ärligt - är jag väldigt fjompiskt romantisk nu? Men det är ju så mysigt att vara det ibland...