Jag har ångrat mig - så bra!

Tro det eller ej, men jag är riktigt stolt över mig själv. Jag har nämligen ångrat mig och tackat nej. Bara sådär. Nej förresten, inte helt utan vånda, men jag känner ändå att jag har gjort rätt. Jag skulle nämligen ha åkt till Almedalen nästa vecka (tillsammans med många andra), men jag har bestämt mig för att inte göra det, trots allt.

Jag satt nämligen och funderade på jobbet här en dag på varför jag skulle åka, egentligen. Jag kom fram till följande:

- "Alla" är där.
- "Alla" ska vara där.
- Många jag känner är där.
- Det är bra marknadsföring att vara där.
- M finns där, och det är alltid roligt att träffa henne.

Så långt allt väl, men samtidigt - varför behöver jag träffa "alla"?

Jag träffar mina vänner och mina nära och kära ändå. Och varför skulle jag behöva marknadsföra mig? Just nu sitter jag och funderar på om jag hinner ta någon semester över huvud taget och i höst har jag jobb så det räcker och blir över. Visst vill jag träffa M, det var alldeles för länge sedan, men henne kan jag ju träffa ändå - och förmodligen blir det mer kvalitet om jag träffar henne när Gotland är lite lugnare.

När jag hade tänkt efter en stund insåg jag att en Gotlandsresa skulle göra att jag får ännu mindre semester tillsammans med J och att nog egentligen bara ville åka för att alla andra åker dit. Det är onekligen lätt att ryckas med. Just nu är jag dock väldigt nöjd med att jag faktiskt tänkte till ett extra varv. Man behöver ju faktiskt inte vara med på allt, eller hur?

I kväll har jag dock varit med på något viktigt - derbymatch mellan Månstad och Länghem. Nästa gång vinner vi! :-)

Dagens bilder får bli fotbollsbilder - dels en frispark från kvällens övningar, dels en frisparksbild som jag tror kommer från senaste fotbolls-vm. Jag kommer nämligen alltid att tänka på den bilden när grabbar ställer upp sig som de gör - även om jag har full förståelse för att de står så. Vad hittar du på en helg som denna, förresten?